Jag körde kidsen till dagis kl åtta, satte på en tvätt i B&B, kom hem och fixade frukost. Fyllde i dagvårdspapper.
Förmiddagen gick åt att översätta en text, skriva en presentationstext åt mitt företag och gå en lektion pilates här i vardagsrummet. Halv ett märkte jag tusan också, jag har inte ätit ännu.
Efter att jag hämtat kidsen kl ett sprang jag till B&B, hängde upp tvätten och städade köket. Kidsen roade sig själva i vattenpölarna. Sen jobbade vi på gården en stund. Parkeringsplatsen är i ett fruktansvärt skick nu i det här vädret och med de stora paketbilarna och lastbilen som står där under nätterna. Vi fyllde i de värsta hålen med grus. Ingen bild på gården, den ser så hemsk ut nu! Jag matade hönsen och stred med Krut, tuppen som nu är i tonnåren.
Hemma lekte jag med ungarna, och skrev färdigt presentationstexten. Den engelska versionen gav mig bekymmer. Jag valde ut fina foton att skicka med texten. Bäddade vår säng med rena lakat åt svärföräldrarna som kommer inatt. Min pappa kom för att se efter barnen medan jag for på slow food- träff. Före jag körde iväg sprang jag in till B&B för att kolla om långtidsgästerna hade lämnat sina rum inför påsken. Det hade de, vilket betyder att jag kan städa deras rum redan imorgon, hurra! Följade gäster kommer på fredag.
Glömde kameran hemma. Fick ett vanligt infall av social fobi Nej jag vill inte fara, jag känner ingen, äääk, kör hem igen!. Men morskade till mig, och hade en underbar kväll. Delade ut många visitkort och nätverkade. Blev igen erbjuden ett mycket spännande och intressant jobb. Blev mycket glad, förstås. Blev också erbjuden några får till sommaren.
Kort sagt: Kontorsjobb, tvätt, gårdsarbete, kontorsjobb, nätverkning. Bra dag!
2 kommentarer:
Vilket fint inlägg! Jag känner igen mig i det där med att -hoppsan, glömde äta- för att man är så INNE i det man gör. Jag känner också igen mig i känslan av att inte ha någon att åka med på diverse jippon och kurser. Men det är (nästan) alltid värt det ändå. Fast det är obekvämt i början förstås. Man måste pressa sig igenom fobin bara.
Så kul inlägg, det ska jag skriva upp på min att-göra-någon-gång-lista! Härligt att du kom över fobin, själv skulle jag nog inte ens tagit mig till bilen :)
Skicka en kommentar