söndag 28 september 2014

Närturism i Snappertuna

Jag förde barnen bort för natten och drog med mig min make på en överraskningsutfärd. Han fyller år om några dagar så jag ville ge honom något speciellt som han skulle minnas länge. Jag träffade värdinnan på kolarbyn Malmbacka på Helsinki Wests julfest och hon bjöd mig att komma och se på stället. Det blev aldrig av men som födelsedagsöverraskningsutfärd passade det perfekt! Jag bokade åt oss en kolarkoja. Själva kolarbyn var otroligt fin med många vackra kolarkojor och stugor. Det kändes som att allt där var gjort med kärlek. I byn finns varken el eller rinnande vatten, man får tillreda sin mat över öppen eld och själv elda kojan och bastun. Det var fantastiskt att somna på en fårfäll lyssandes till eldes sprakande. Jag sov gott på den smala britsen, maken hade lite svårt att få det bekvämt. Men fiilisen, mysfaktorn, uppvägde allt. Jag kan verkligen rekommendera Malmbacka till var och en! Stallet var jag rider ibland ordnar utflykter dit per häst, det tror jag att jag provar på nästa gång.


Kolarkojor


Vår koja



En bår ved höll kojan varm hela natten!



Här reses en kolmina varje år, den bränns upp i början av september under ett stort jippo. Säkert en upplevelse det också!



De säljer kolen som de tillverkar. Vi har använt deras kol här på B&B hela sommaren.





fredag 26 september 2014

De nya kycklingarna!

Jag har ju inte ens visat upp de nya kycklingarna här! Den här gången fick jag hela sex stycken kycklingar av min bekant. Jag fick dem förra veckans tisdag då de redan var ca fem dagar gamla. De växer verkligen så det knakar. 


Fem dagars kyckling



Här har vi linslusen Little Tony. De övriga heter Kotten, Krut, Prillan (grannflickans speciella höna), Skrutte och Knytte.


Det är lite svårt att se skillnad på dem, men jag tror att här är Krut (har brunt på vingarna, men inte så mycket som Kotten har), Little Tony (möjligtvis Knytte, svårt att se från den här vinkeln) och Skrutte (hen känns igen på den vita pricken).


Little Tony har en deformerad näbb, men hen tycks kunna äta och dricka ändå. Men hen är klart minst.

torsdag 25 september 2014

Plocka äppel






Jag har inte hunnit plocka äppel till vare sig paj, sylt eller must denna vecka och hade lite dåligt samvete över det. Alla dessa äppel som bara ruttnar upp. Ska vi baka äppelpaj! frågade jag ungarna. De kom gärna med ut och plocka äppel. Jag plockade, Miljo transporterade och Rowli tvättade dem. Äppelkakans doft sprider sig som bäst från ugnen till hela huset. Mitt äppelsamvete är aningen stillat, men jag hoppas vi orkar plocka fler äppel imorgon och laga mycket äppelmos. (Jag skulle vilja skriva att vi använde Calimeras ägg till kakan men hon börjar först värpa i november- december tyvärr).

Den osynliga veckan

Vi skippar det här veckan eller hur? Regn, spysjuka och barn vakna om nätterna. Veckans höjdpunkter är då jag fick träning i mitt nya bokföringsprogram av en fantastisk lärare och det att barnen nu äntligen börjar fatta konceptet potträning. Miljo är torr dag och natt, Rowli har några olyckor per dag, främst då han är ute. Hurra för det!

fredag 19 september 2014

Genombrottet

Måste dela med mig av min nyfödda motionsglädje. Ni vet, jag avskyr ju all form av motion. Men jag älskar judon, och älskar inte att jämt vara tvungen att ge upp i fighter pga urusel kondition. Jag bestämde mig i våras att göra något åt saken, sprang några gånger men gav upp det hela då sömnbristen gav mig dunderhuvudvärk. Nu efter jobbsommaren har jag sprungit några gånger och igår, igår överraskades jag otroligt! Det var första gången sedan jag var en tween som jag kunde jogga utan att dö. Jag sneglade förvånat bakåt och undrade varför jag inte stannat än. Jag bara fortsatte och fortsatte! (Men min dumma Runkeeper hade problem med gps:en och påstod Distans 0,0 km.). Jag hade då aldrig trott att det var så här lätt!


Bästa var nog att springa kl halv sju längs med stranden i Italien!

torsdag 18 september 2014

Sommarseptember






Härligt med höstluft och sommarvärme! Äppelsäsongen har verkligen dragit igång nu. Dagarna har gått åt till att plocka äppel, sylta och safta. Jag har hittills gjort äppelmos med rönnbär, och äppelmos med kanel och farinsocker. De blev mycket goda! Imorgon ska jag koka mera. Jag njuter av att vara ute i trädgården och plocka in mat. Älskar denna tid då blommorna är lite skamslitna och vackrare än de var då vid blomningens topp.

Barna njuter också av att vara hemma. De cyklar omkring, matar hönsen och springer över till grannarna. Det känns som vi for till Italien med småbarn och kom tillbaka med barn. De har blivit så förståndiga. Igår for Miljo med en påse bröd åt hönsen medan jag ännu höll på att klä på Rowli. Stressen! Tänk om han springer ut på vägen! Men när jag kom fram till honom stod han lugnt och gav små brödbitar åt Calimera och Undula. Och sa Siete felici adesso che avete il pane (ni är lyckliga nu när ni har bröd). Gullunge. 

söndag 14 september 2014

Disputation och karonka

Vi flög hem på fredag för att kunna ta del av min mammas stora dag. Jag var antagligen mera nervös än vad hon var. Som tur gick disputationen mycket bra och en märkbart lättad doktorand kan snart kalla sig doktor. Jag är så glad för henne! Grattis mamma! 

Efteråt visade Lillasyster mig sin nya lägenhet och jag förundrade mig över att min lilla Lillasyster nu flyttat hemifrån på allvar och börjat ett helt nytt liv. Lägenheten var för övrigt vintage-läcker och supermysig. Jag är så glad också för hennes del!

I lägenheten böt vi kläder och vilade upp oss. Karonkan, eller festen till opponentens ära, var på hotell Seurahuone. Aldrig har jag då varit på ett så glamouröst ställe. Festen var perfekt, maten var utsökt och talen gripande. Vid ett skede var jag inte långt från tårarna. Jag och maken lämnade tyvärr festen redan klockan åtta för att köra hem till småttingarna. De hade redan somnat när vi kom hem, och barnvakten sa att allt hade gått hur bra som helst. (Det är ingen lätt sak att natta två tvååriga tvillingar, all kudos åt bästa S!).


Grattis mamma!


Varje fest behöver ju en Badrumsspegelselfie eller hur?


Festsalen med utsikt över järnvägsstationen. 


Kunde lätt ha ätit tre portioner. 

onsdag 10 september 2014

Svetalienska

Stackars min familj kommer inte att fòrstà vad gossarna sàger. De blandar friskt svenska och italienska nàr de pratar med mig. Det roliga àr att de tar italienska ord och fòrsvenskar dem alldeles korrekt. Mamma du guidar (guidare= kòra). Fàr jag din maan? (mano=hand). Kan jag fà succ? (succo= saft). Jag fòrstàr ju fòrstàs allt vad de sàger, och tycker det làter mycket roligt men fòrsòker att inte uppmuntra det. Oftast sàger jag Papà sàger Succo mamma sàger saft eller ràttar utan att ràtta Aj vill du ha saft?. Miljo fòredrar det fòrsta sàttet, Auli det andra. De har nu redan blivit bàttre pà att prata ren svenska. Ibland gòr jag ocksà fel, jag rycks med i italienskan och pratar om passegginon och ciabattor istàllet fòr vagn och tofflor. Dàligt Nora, dàligt! Jag kan inte annat àn beundra maken som efter snart tio àr i Finland inte har tappat sitt modersmàl och dessutom har làrt sina barn en felfri italienska. Ungarnas italienska àr verkligen mycket bra. Kuriosa; jag fàr inte ràkna pà svenska àt ungarna, de kràver finska. Upp till kahdeksan kan de ràkna sjàlva. Skrattar fortfarande fòrresten àt maken som avsnoppade tvà barn i nio àrs àldern som var elaka mot twinsen pà stranden, de retade dem fòr att de var smà och inte kunde gòra det som de stora kunde. Och Ste ba: Ja, men de talar tre spràk! Retstickorna blev màllòsa.

måndag 8 september 2014

Italia

Vilken skòn semester. Bara hav, smàtroll och mozzarella i en hel vecka. Lyckan att fà vara med barna sà hàr lànge utan mamma màste jobba. Att fà àgna all min tid àt dem, làta dem ta all tid de behòver. Livet pà sommarstugan àr sà komplikationsfritt. Jag fick tre semesterdagar tillsammans med maken, annars har jag delat stuga med svàrfar. Vi kommer bra òverrens, vi som àr de lugnaste i hela familjen. Det hade fòrstàs varit skònt med mer semestertid med maken, men det gick bra sà hàr ocksà. 

Som vanligt nàr jag àr hàr i Italien fràngàr jag min Inga bilder pà barnen- policy. 


Italienare ser lite ner pà den hàr delen av Strand- Italien. Den àr nàgot av ett fattigmansalternativ i jàmfòrelse med vàstra kusten. Havet àr inte sà fint och bla bla bla. Jag ba, are you kidding me! Jag àlskar det hàr!


Trollen àlskar det ocksà. Hàr gàr de hand i hand till stranden. Bara pà tottoaren, inte springa, sàger de. 


Stranden har lekstuga, rutchbana och en bar som sàljer isglass 1 euro styck. Vad kan barnen mer ònska sig?


Vi stortrivdes helt enkelt!


En dag hyrde vi en fyra persons cykel och cyklade runt i staden. Fortare mamma, fortare!


Tre pizzor har jag hittills àtit. Och glass varje dag.


Jag hoppas att vi har mòjlighet att fara dit nàsta àr igen.