Tgif

Fredag! Halloweenfest imorgon! Som synd har kidsen troligtvis smittat mig med sin förkylning, men jag kämpar emot det bäst jag kan. Vi tar det lungt, ser på program och skedar i oss honung. Undula får önska er en glad Halloween.

Handen och hemsidan

Det blir dagar med mycket lite fysiskt jobb denna vecka. Handleden värker fortfarande så fort jag försöker mig något så våghalsigt som att sopa golvet eller bädda sängar. Tur i oturen så har jag rätt så tomt denna vecka, och kan låta sängarna vara obäddade. Jag kan som tur jobba på datorn, och har idag ägnat några timmar åt att uppdatera hemsidan. Småfix som inte syns, men som gör den bättre. Jag slås igen av hur roligt det är att leka med hemsidan, och skulle gärna göra en ny från grunden. 

Denna vecka får bli så här, försöka vila handen och fixa på datorgrejor. Leka med barnen och planera Halloweenfest!

Little Tony is no more

Hemma i Finland möttes jag av budskapet att Little Tony hade gått bort under min frånvaro. Det var väntat, hen var så mycket mindre än de andra, kunde inte äta ordentligt. Littleåtåwni, adjö. Åtta fjäderfän har blivit sju.

Frukost

Jag hade helt glömt bort hur mysigt det är att duka upp till morgonkaffe på hösten. Kanske det är något jag borde göra oftare? Baka limpa borde jag definitivt göra oftare, det finns inget ljuvligare än att vakna upp på natten och slås av limpdoft i hela huset. Dessutom är Dönsbylimpan sjukt god.

Piemonte

Vilken härlig resa! Den organiserades av projektet Bra mat i Västnyland och var för matsysslare (och jag har ju Bed and Breakfast). Då jag anmälde mig med tipsade jag om att jag också kunde tolka, vilket organisatörerna nappade på! Det blev därför en jobb- studieresa. Jag är så glad över att jag fick möjligheten att tolka. Först var jag lite nervös, jag är inte bra på att tala inför stora grupper. Men genast när första förläsaren började prata försvann all min nervositet. Jag lyssnade koncentrerat, översatt utan att tänka på vad jag sade, alla 30 personer i publiken försvann. Det var sjukt roligt! Jag vill verkligen jobba som guide/ tolk på andra resor i Italien! Men man kan ju hoppas att jag inte behöver inleda nästa tolkning med att prata om kosmiska krafter, sperma, livmoder och vagina. Det kom lite oväntat, så att säga.

Förutom själva tolkande var också programmet mycket intressant. Vi besökte ett center för ekologisk odling (var allså sperman kom på tal), ett ostmejeri, en hasselnötsgård, en bondgård, ett bageri och en vingård. De två sista dagarna besökte vi Turin och slow food mässan Salone del gusto. Mässan var ett paradis för mig, överlyckligt hoppade jag från smakprov till smakprov. Det var också roligt fråga försäljarna en massa saker om tillverkningen av produkterna. På fredag morgon besökte vi även torgmarknaden i Turin, som hör till en av Europas största. Det var också en upplevelse! Alla färger, dofter, priser, Ciao bella!, konstiga grönsaker. Maten och vinerna under resan var förstås något alldeles speciellt.

Av programmet tyckte jag speciellt mycket om ostmejeriet, bageriet och hasselnötsgården. Jag älskar ju ost över något annat livsmedel och tyckte om att se hur tillverkningen går till. Ostkvinnans föräldrar hade flyttat tillbaka till sin födelseby för att grunda mejeriet och komma tillbaka till rötterna. De använde sig av gamla recept och har egna getter vilkas mjölk blir till ostar. Bageriet tyckte jag nästan enbart för att bagerskan var så underbar! Hon var rolig, intresserad av vår grupp och hade en stor passion för bakning. Människor som är passionerade över vad de gör är alltid de mest facinerande. Hasselnötsgården tyckte jag också mycket om pga ägaren, en man i min ålder. Han visade hur produktionen går till, och skämtade en massa. Jag tror jag skrattade mer än tolkade där. Och hasselnötterna! De nötter vi kallar hasselnötter här i Finland smakar inte ens nära på så gott som Emanueles hasselnötter. Galet goda är vad de är. Han lovade mig att hämta med några påsar när han kommer till Dönsby i sommar. Hoppas verkligen att han kommer, jag vill ha mera nötter!

Jag var före resan lite orolig över konceptet gruppresa, och tänkte mig något för åldringar. Men de fördomarna fick jag snabbt spola ner. Vi hade en fantastisk grupp, jag hoppas på vidare kontakt med många! Resan fick ett bra slut med en sen kväll på barer i Turin, och med att komma hem till kramande barn, och en make som städat hela huset och hade maten på bordet. Det blir inte mycket bättre än så!

Italien nästa!

Imorgon flyger jag till Italien för en jobb-studie-mat- resa. Adios! 

Under onsdagens judoträning skadade jag handleden på något sätt och har därför inte bloggat sedan dess. Som jag alltid har sagt: Sport är farligt! (men roligt)

Avklarat!

I brist på kollegor och chefer att high fivea gör jag det åt mig själv här. Kan ej fatta att jag bokfört januari- september på tre dagar! Klappar mig själv på axeln och berömmer mig. Enda sedan jag köpte det nya bokföringsprogrammet i mitten av juni har det hängt mig över axeln, det är otroligt skönt att ha det undan! Tack och lov att vår gamla au pair bestämde sig för att spendera några veckor här med oss. 

Hon leker med barnen hela eftermiddagen, lagar godsaker och hjälper till på alla sätt. Tänk vad mycket mer huvudvärksfri förra sommaren hade varit med henne. Det är dessutom mycket bra för mig att prata italienska hela dagarna med tanke på nästa veckas resa Italien då jag ska tolka.

En eftermiddag bestämde jag att det var nog jobbat, kidsen behöver lite mamma- barn tid i lekparken. Den här lekparken ligger ca 1 km från oss. men vi har endast besökt den en handfull gånger. Jag har varit rädd för den långa backen upp, rädd för vara ute med kidsen på egen hand (för att de tidigare inte har kunnat sitta stilla i vagnen på stora vägen, nu har det lärt sig hur man beter sig i trafiken). Nu har de blivit stora och duktiga, jag behöver inte vara rädd mera. Dessutom har jag mycket bättre kondition nu och klarar av den stora backen galant. Här med lovar jag att vi en gång per varannan vecka går ner till parken!

Jobb och belöning

Jag är inne i mitten av junis bokföring och har ännu hela juli, augusti och september att göra. Juli fasar jag för mest. Det går trögt, jag måste vara noggrann och göra allting rätt, lära mig alla nya koder. Jag lär mig mycket nytt, och gläder mig åt när allt blir korrekt. Jag jobbar dock bäst med en morot framför mig, i brist på pådrivande chef alltså. När jag bokfört färdigt ska jag få köpa åt mig några nya böcker som jag länge suktat efter. Men nu, tillbaka till Books.

Bokföringsveckan

Så gott det går ska jag ägna denna vecka åt mer bokföring. Jag hoppas på att få allting färdigt före veckoslutet. Med barnvakt går arbetet om inte galant så åtminstone helt okej, utan barnvakt får jag tvätta ricotta- olivolja- parmiggiano pastasås ur håret på min äldsta och förhindra den samme från att sätta in ämbaret med trattkantareller in i bokhyllan. Men med tre stycken barnvakter i byn tror jag på succé. De kan också leka långa stunder med varandra, det är underbart att jobba och höra på när de leker tillsammans och pratar enbart italienska. Senare på eftermiddagen kommer jag dessutom att kunna kombinera jobb, barnaskötsel och träning genom att posta räkningar (och skuffa barnvagnen upp för den enorma backen).

Hitttills är jag mycket nöjd med det nya bokföringsprogrammet Books, men vissa grejer var bättre i Asteri. Jag tror det blir många hjälp hur gör jag nu- mail till min tutor. Det verkar vara svårare att ändra sina registreringar i Books, vilket gör det svårt för mig. Min dyscalcyli gör att jag tänker en siffra och skriver ner en annan, så jag måste ofta ändra registreringarna. Men det ska nog gå bra!

Och så kan man ju alltid ta selfies när de klättrar upp i famnen!

Höst

Min kärlek till hösten har smugit sig på mig de senaste åren. Jag har tidigare sett på hösten som inköpsporten till den långa kalla vintern. Jag har inget minne av att ha njutit av hösten på samma sätt som jag gör nu. För visst är hösten alldeles fantastisk? Färgerna, lugnet, himlen, träden, dofterna och den där känslan av vemod. Sommaren flyger förbi så snabbt. De senaste åren har jag knappt hunnit njuta av min före detta favoritårstid. Ligga ute på en solvarm gräsmatta med en bok i handen gjorde jag ganska exakt en halv timme denna sommar. Simma i en ljummen insjö, fyra gånger. Sommarsolen ökade främst på min huvudvärk, höstsolen läker den. Vintern ser jag framemot, och känner mig tacksam över att jag får spendera den här hemma, med barnen och en brasa. Men just nu har vi den mest ideala av säsonger, och jag ska njuta av den.

Tedags

Ninette och bloggen Tedags hos tant Ninette har länge hört till mina favoritbloggar.  Jag älskar hennes inredningsstil och hur hon varvar mellan djupa inlägg och pyssel, och jag fullkomlig avgudar hennes hus. Idag hade jag möjlighet att besöka huset i och med att Ninette tillsammans med en kollega släppt ut en bok och hade releasefest hemma. En sväng till Pargas skulle absolut vara värt det! Medan maken och barnen hängde i en lekpark i närheten for jag på releasefest. Det var verkligen upplevelse. Det kanske låter fånigt, men jag gick mest omkring i huset och stumt beundrade allting. Som om jag gick omkring i ett kungligt slott, ungefär. Jag stannade inte länge (lite svårt när man är där utan uuh och woow:ande sällskap), men var ändå mycket nöjd. Jag ser framemot att läsa ut boken, av det lilla jag redan läst har jag fått många idéer av. Boken är dessutom mycket vacker att läsa, inte bara tack vare de fina bilderna utan också på grund av grafiken.

Undula v. Arthur

Ett klassiskt blogginlägg

Det finns skräpdagar, vanliga dagar, superbra dagar och himmelska dagar. Den här dagen sällas definitivt till de superbra dagarnas skara. Jag sov över sex timmar i ett sträck, hurra hurra! Under förmiddagen lekte vi inne pga regnet och jag förbluffades över hur bra kidsen kommer ihåg orden till sånger. Vi har verkligen inte sjungit och dansat mycket denna sommar. Ändå sjöng de glatt elefantti marssii näin, och tjingelingeling nu tåget far. Vi läste flera böcker, och jag chockades över att Babár gifte sig med sin kusin. Det kommer jag absolut inte ihåg, möjligen ändrade mina föräldrar texten åt mig på samma sätt som jag gör åt mina barn. Vår au pair från 2013 är för här några veckor, hon kom och lekte med barnen efter lunch, hela eftermiddagen. Jag bokförde tills hjärnan ruttnade. Jag börjar få koll på det nya programmet! Det är fantastiskt, fantastiskt I'll tell ya, att ha henne här som barnvakt. När regnet gav efter lekte vi ute en stund. Senare hade jag judo och fick kasta omkull folk. Det är alltid roligt. Natta barnen, tända en massa ljus och kvällsmysa med en bok.

Jobb

Jag har som skrivet köpt ett nytt bokföringsprogram och nu dessutom fått skolning i det. Jag fick som uppgift, bokför om allting från januari till september före november. Min barnvaktstid är ju begränsad, så jag har inte ens börjat. Nu märker jag, hjälp, augustis moms måste in om sex dagar. Det vore dumt att bokföra en så stor månad i gamla programmet, men hur ska jag hinna bokföra alla månader före det i det nya programmet? Adjö kvällsmys och hello TV- barnvakt! Jag har också gäster att ta hand om, rena lakan att manglas och italienska som måste studeras inför en studie-, arbetsresa i slutet av månaden. 

Fira födelsedag

Maken fyllde år här om dagen, vilket givetvis föranledde en massa prat och önskemål kring födelsedagar med ungarna. Jag vill ha en rosa ballong, ropade den ena. Jag en lila! svara den andra. Jag vill ha en chokladtårta, sa den ena, En pappas tårta, ropade den andra. Jag förklarar åt dem att de har födelsedag på samma dag, men att vi nog kan ha två tårtor, och många ballonger. De svarar, nej det är min födelsedag, nej min!. De fyller tre i december och för första gången är jag lite osäker. Ska vi dela upp födelsedagen? Fira den ena på lördagen och andra på söndagen? Jag älskar födelsedagar, och vill att födelsedagar hos oss ska firas ordentligt. Det ska vara en dag då man från morgon till kväll uppskattas och älskas mera än vanligt. Jag hoppas att vi klarar av att göra barnens födelsedagar till speciella för båda två, men det kräver säkert övning. Till exempel, ska vi sjunga Ha den äran Rowli och Miljo, på morgonen, eller ta det i tur och ordning? 

Sådant som man gör inför födelsedagar, stiger upp mitt på natten för att duka frukostbordet.

In i oktober

Denhär veckan, och nästa är min barnvaktstid starkt begränsad, därför denna dåliga bloggning. Det finns mycket jobb, många gäster och en trädgård full av äpple att ta tillvara på. Jag och ungarna hänger mycket tillsammans. Går ut på äventyr, bakar och tar det långsamt. Annat kan vi inte göra, och kanske det är bara bra.