Bye bye

Semestern hägrar på andra sidan natten. Efter frukostserveringen hoppar vi på tåget till Helsingfors, sedan flyger vi till Italien. Vad jag läntar efter onsdag morgon då vi ligger på stranden och ser adriatiska havet framför oss. Hurra för svärfamilj med sommarstuga vid kusten i Italien! Jag behöver verkligen lite semester, var helt slut imorse. Brast ut i trötthetsgråt och sådant. Kvällen har däremot varit helt super med japanska middagsgäster. Det var jätteroligt att ha dem här och höra det enda ordet jag känner till på japanska kawaii!. De tyckte också om att besöka en riktig finsk familj och tyckte om laxen. De är de andra paret japaner som hittat till Dönsby pga av en japansk blogg som nämner mitt B&B i högst positiva ordalag. Underbart!

Mamma och moster kommer att sköta B&B under min frånvaro, och vårt hus kommer också vara bosatt. Mamma har även min telefon, så om ni vill mig något, använd facebook eller ring Ste. Vi är vid sommarstugan utan internet tills söndag kväll, så vi hörs sen! 

Förra året!

Fest, och dagen efter

Det är inte bra att skippa jobbet en dag, men ibland behövs det. Igår struntade jag i som byke heter och förberedde fest istället. Det blev, i år igen, en superlyckad fest. Så roligt att se alla fem ungar springa omkring på gräsmattan och leka med varandra. 

Idag får jag betala för mitt slarv och spendera timmar i tvättrummet. Fjärde maskinen snurrar på som bäst. Fullt på B&B även idag!

Vid festförberedelser

Min glasstårta!  Fråga inte vad strutarna föreställer.

Fullt

Jag klagar verkligen inte, men är förbryllad över hur fulla dagar jag har haft, har, och kommer att ha. Den sista veckan i augusti brukar inte vara så full. Jag är tacksam och glad över varje bokning som kommer men kliar mig i huvudet och undrar What's up?.

Idag är det fullt på B&B och fulla trädgårdsfestföreredelser som gäller. Hänga lyktor i trädet, garnera glasstårta och duka bordet ute. Ska bli så roligt med fest!

Gruh gruh ÄT Gruhgh

Vissa mornor känns det som om jag talar som en neanderthalare. Idag hade jag två brittiska familjer som gäster. Istället för att vänligt säga The breakfast is ready, please, serve yourselves! sa jag ungefär It's ready, take food. Take food? Dio santo, jag behöver verkligen semester. Eller kanske mitt stackars huvud är lite förvirrat av att prata fyra språk. Tror jag ska prata enbart svenska med maken tills vi åker till Italien.

Från en sak till en helt annan. Efter frukosten satt gästbarnen och tittade från film från en padda. Raul och Emil blev inbjudna att delta och de klättrade glatt upp i soffan med de andra barnen och tittade på filmen. Varje gång jag ser mina gossar med andra barn tänker jag på hur mycket de, speciellt Raul, skulle älska att gå i dagis. Raul skulle vara riktigt i sitt esse i dagis tror jag. Jag hade hoppats att Raseborg ordnar ledd lekparksverksamhet i Karis, men nej, det ordnas endast i Ekenäs. Alla andra former av dagis är för dyrt som synd.

Inredningshjälpen

Jag kan inte besluta mig över en sak i B&B, så jag tänkte Fråga bloggen! och tog ett foto.

Vi har hittat två vita nattduksbord till Gröna rummet, de två sängarna där har tidigare fått dela på ett. Men jag är inte helt hundra på att den nya lösningen är snyggare. Möjligtvis för att jag älskar den gamla lampan. 

Före

Efter

Efter

Sensommardagen

Har jag sagt hur mycket jag älskar denhär årstiden? När jag barfota kan gå över gräsmattan till min mosters trädgårdsland för bönor, när luften hänger tung av dofter och allting känns så NU. Vi hade här en speciellt spännande dag idag då min småkusin kom körande med skördetröskan. Ungarna satt i min famn och tittade koncentrerat på maskinen de tidigare endast sett i Traktor Tom. Nu var den på vår gård IRL. Det är stort. 

Först lekte vi i gräshögar och gjorde kullerbyttor (jag).

Sen kom skördetröskan!

Vi följde med den tills det var dags för tömning.

Jag beundrade min yngsta sons hudfärg. Tänk, hans tvillingbror är lika blek som jag.

Matjakt

Medan jag skriver några räkningar åt gäster slänger jag upp hit ett foto som mycket väl illustrerar mina ungar. Finns det mat någonstans i närheten kan de även klättra upp på bord utan hjälp av stolar. Hela dagen är en enda jakt på mat.

Packa min packsäck

Jag har spenderat ca 30 minuter ikväll med att packa min resväska. Två bikinin och tre klänningar blev resultatet. Jag har ingen som helst aning vad mer jag ska slänga ner. Är det för patetiskt att be lillasyster/ hjälpsam kompis att packa? Vill ju helst inte att det går som i april då jag packade ner perfekt packning åt kidsen men packade ner tre stycken gråa toppar ut mig själv och inga shorts.

Ett jobb avklarat

Ett stort jobb på min göra-färdigt-före-resan- lista kan jag nu kruxa för. Julis bokföring, den längsta, svåraste och mest tråkiga bokföringsmånaden under året, avklarade jag på knappt två timmar. Dessutom alldeles felfritt! Det händer inte varje månad. För att ännu öka på glädjen märkte jag en genväg i bokföringen, istället för att trycka ctrl+alt+a kan jag trycka F2 och få in försäljning 14% genast. Osv för de övriga snabbposterna. Det sparar enormt mycket tid! Hur har jag inte märkt det tidigare?

Imorgon ska jag ta itu med skattedeklarationen för vår au pair. Det lär bli spännande. Nu ska jag däremot välja glassrecept för lördagens trädgårdsfest!

Här försökte jag återskapa tavlan av oss, men det är ju hopplöst med två yrväder. Gör även en mental not till mig själv att inte skjuta fram höfterna så där när jag bär unge, det är knappast bra för ryggen.

Napoleon in action

Egoboost

Här under veckan har jag haft besök av två chefer över större företag/ organisationer som båda förtjust vandrat omkring i B&Bet och garanterat mig att de skickar sina gäster hit under hösten. Lyckofaktorn på det är ganska hög.

Jag har tidigare undrat varför jag fått så många cyklister hit under sommaren. En cyklist gav mig svaret, mitt B&B finns med i en handbok för cyklister! Det beskrivs vilket ypperligt och charmigt ställe Dönsby är för cyklister. Fantastiskt!

Sista veckan

En vecka kvar till semester! En rätt så fullspäckad vecka blir det, med många spännande gäster. Å ena sidan vill jag stanna kvar här typ i hundra år och jobba men å andra sidan är jag så trött att jag tex kastat byket in badrummet istället för källartrappan. Det kanske är dags för semester ändå. Jag ska köra hårt idag med julis bokföring medan ungarna sover och mangla lakan resten av eftermiddagen. Är jag vid datorn och försöker jobba när kidsen är här pekar de glatt på skärmen och säger Babba! (mumin) och brum brum! (rorri, traktor tom, byggar Bob eller vad som helst med bilar). De ger sig inte förren de har fått se minst två avsnitt.

På kvällen blir det bio! Mera superhjältefilm. Det känns nästan redan som semester, på veckoslutet var vi inte bara till Borgbacken utan jag hann också med ett kvällsdopp i Seudon! Och nu bio alltså, vilket dekadent liverne jag för. Borgbacken med två ettåringar gick förresten utmärkt! Skygg- Emil var lite rädd men Raul älskade karusellerna och sprang överlyckligt bland folkmassan. 

Namn

Ibland när människor träffar Emil och Raul för första ser de lite förvånade ut och säger ja, jag skulle kanske ha döpt den blonda till Emil och den mörka till Raul. Det skulle kanske vara lättare att hålla reda på namnen så? Men Raul hette Raul redan i magen som den A-bebis han var. Jag tycker bara det är bra att Emil som antagligen kommer att bli lika mörk som Stes syster när han blir äldre har ett svenskt namn. Kanske jag är helt ute och cyklar, men jag antar att det kanske kan vara lite lättare man har ett svenskt namn då man är halvutlänning.

Tacksam

Jag hittade ett släkträd över min mammas farfarsfar- och mor bland gamla papper i B&Bet. Johan Gabriel och Amanda fick nio barn, alla förutom en Jenny fick barn och barnbarn. Artur, mammas farfar, var deras äldsta son. Gården gick alltså till honom. Min morfar Hugo var hans och Hildas äldsta son och fick gården. Jag är så tacksam över detta äldsta son- system! Annars hade jag inte fått växa upp och leva på gården som är lika viktig för mig som luften jag andas.

Kuriosa: Det finns två stycken Emilar i släkträdet. Raul fick sitt mellannamn av nämnda Johan Gabriel. 

Min dag i bilder

Bäddade en säng här, fullt inatt.

Hade ärende till Ekenäs och passade på att äta glass på Hotel Sea front, hann dessutom träffa ägaren!

Kom hem till två vakna småpojkar.

Hängde upp denna tavla. Ska göra en till, och fixa till denhär lite bättre.

Resten av dagen har jag chillat och sprungit efter dessa två.

Ledigt

Denna konstiga känsla. Idag hade jag endast frukost åt en person, bäddade ingen säng. Städade ingen toalett. Blir (antagligen) ingen frukost imorgon, övernattarna sticker iväg så tidigt. Jag älskar mina mornar på jobbet med hotellfrukost, så det känns lite sorgset att den perioden håller på att ta slut. Senast jag hade en ledig morgon var 8.7. Före det, midsommaraftonen morgon. Ja, och morgonen på cykelsemestern förstås! Tänker ta och utnyttja min lediga morgon genom att sova längre och sedan vittja min mosters havtornsbuskar på bär. Havtornssylt är godare än vad man kan tro! Idag pysslar jag på en grej som ska hängas upp i trappuppgången i B&B. Så roligt att göra något kreativt igen!

Matvraken

Vi kör ett ungar- inlägg efter all arbetsbloggning. Det stora samtalsämne här hemma är nuförtiden hur mycket Raul och speciellt Emil äter. De börjar ätandet vid frukosten och slutar en timme före läggdags. De äter nästan lika stora portioner som jag äter (och jag spottar ju inte direkt i tallriken) och äter bär och annat trädgården har att erbjuda dagen lång. Frukost kl 8, lunch 12, mellanmål 3, middag 7. De äter allt vi ger dem, och vill hela tiden ha mera, mera, mera. Är det normalt? Jag börjar känna mig lite som en feeder. Borde vi strängt säga till nej, nu får du inte äta mera!. Men det känns hemskt! Deras vikt är ju absolut okej och Emil är snarare för mager än något annat. Kan så små barn äta för mycket? Emil åt ikväll t.ex 10 siklöjor, två potatis, en massa minitomater och bröd.

Sakta

Det börjar märkas att den finska sommaren nu har tagit slut. Denna vecka hade jag tre rum bokade på måndagen och har fullt på fredagen. Övriga dagar har jag endast ett eller två rum bokade. Sakta går vi mot vintersäsongen. Jag spjärnar både emot det eftersom jag ÄLSKAR mitt jobb och ser också framemot semestern så mycket att jag nästan börjat packa resväskan. Men ännu är vi i Finland i två veckor! Dessutom får jag japanska gäster sista kvällen, vad är väl bättre än det?

Snart är det även dags för getterna att åka hem. Napoleon har nu försökt stånga mig två dagar i rad. Han är stark, och hans horn är inte att leka med. Som tur har jag haft en annan person med mig som hjälp mig när han gått till attack. Jag är tillräckligt stark för att hålla honom stilla men kan inte leda honom till matställe och hålla hans horn borta från mina ben samtidigt. Nestor däremot är hur gullig som helst. Ungarna älskar att klappa honom och springa efter honom.

Getter

Här en skakig videosnutt över springande getter. Jag kommer inte ihåg min morfar så mycket, men när jag ser mig själv springa i stövlar över hans gård påminns jag på något sätt av honom.

Kom, kom, plocka hallon!

Ser ni min pappas röda traktor skymta där bakom trädet? Vi har odlade hallonbuskar från var jag står fram till traktorn. Vi hinner inte plocka så de stora fina hallonen faller handlöst till marken. 

Augustikväll

Varje kväll efter att kidsen lagt sig (med blod, svett och tårar från min sida) går jag ut för mina femton minuter av hobby. Känslan är lika underbar varje gång. Jag fyller vattenhinken, häller havre i matskålarna och går till ängen för att koppla löst getterna. Ikväll slog det mig hur stark jag har blivit av allt barnbärande. När jag tidigare år bar in vattenhinken åt ankorna bar jag den ofta med båda händerna, kånkandes och stönandes. Obs att vi ni talar om en big size svart hink, inte vanlig storleks bärplockarhink. Nu bar jag den lätt i ena handen medan jag gick raskt. Tack ungar!

Kvällarna innebär också ofta träningsmoment när jag väl har släppt löst getterna. Då rusar de likt leoparder med gasellvittring till havren. Jag sätter av bland nässlorna, flyger över diket och springer så snabbt jag orkar till hagen för att koppla loss kopplen och stänga dörren medan det fortfarande finns havre kvar. Sedan går jag hem, njutandes av nattluften. Ofta bjuder himlen på skådespel, så som idag när himlen färgades rosa och puffmolnen hopade sig på andra sidan dalen.

Vi borde definitivt äta ute oftare.

Beskåda min nya smartmouse!

Äntligen, äntligen, äntligen är den här! Den lilla manicken som har maken har arbetat på många kvällar och lördagar. Som jag har följt med enda sedan början. Nu kan jag äntligen njuta av frukten av alla uppoffringar! Den fungerar utmärkt och är supersnygg, jag valde den i gult för att matcha min telefon. Andra färger kan ses här: https://www.laurasapiens.com/en/

Kort sagt är den en datormus som förutom att fungera som vanlig mus också kan användas i luften (tänk dig att du ligger i soffan och orkar inte stiga upp till datorn för att pausa filmen, pausa den  med smartmousen istället!) och som usb-sticka. Sen har den förstås en massa andra funktioner också.

Bästa tiden på året

Ursäkta min överdrivna positivism, men är detta inte den bästa tiden på året? När man kan skicka ut ungarna i trädgården för mellanmål. Upp mot skogen finns hallonen, vid grillen finns krusbär och överallt finns det vinbär och nästan- mogna äppel. När min moster kommer hit med nyupptagen nypotatis,  frilandsgurkor, bönor, persilja och gudomligt goda minitomater. Synd bara att jag inte hinner ta till vara allt vad min bärträdgård ger mig, här har vi fulla dagar på jobb. Vill man plocka hinkvis med vinbär är det bara att komma hit!

/Nora, som nyss mumsat i sig hallon, krusbär och björnbär och håller på att koka mosters bönor och potatis

Vissa dagar är barnvaktandet lättare än andra

Grillen är en bra plats att äta krusbär i.

Notera, jag har målat bord och stolar. 

Emil i vår aldrig- färdiga sandlåda.

p.s hade underbara gäster idag igen, österbottningar som sporrade företagssamhet! Varje dag är ett äventyr.

Au pair

Idag är den sista fulla dagen med vår au pair. Vi är mycket nöjda med henne! Det var ett bra val. Pojkarna tycker också mycket om henne som tur. Att ha en au pair är på många sätt mycket bra. Jag behöver inte skeppa iväg ungarna till något dagis som ligger långt borta, och får umgås med dem nästan hela dagen. Pojkarna har tagit det hela mycket bra, men Raul avgrundsvrålar varje gång jag säger Mamma måste på jobb och Carlotta kommer. 

Det är inte heller värst dyrt att ha en au pair. Enligt Finlands lag är minimimånadslönen 259 euro, och man ska betala skatt. Det kostar förstås att ha en till mun att mätta, men äter man billig vegemat från början är det inte så farligt. Såklart ska man också ha någonstans att bo för au pairen. Carlotta bor hos mina föräldrar. På det stora hela är det mycket billigare med en au pair för två barn än att betala dagis för två. Det enda negativa är att tiden med bara den egna familjen blir lidande.

Imorgon kommer mina svärföräldrar hit för två veckor. De ska bo hos oss och se efter sina barnbarn som de längtat efter så länge. Det ska också blir väldigt skönt!

Tvål

Här är förresten ett foto som min lillasyster tog på tvålen vi svängde ihop tillsammans för en vecka sedan. Kamomill- och gurkmejatvål. Receptet gjorde jag som vanligt enligt denna sida.

Love

Får jag säga igen att jag har världens härligaste gäster? Idag har pojkarna lekt med gästernas lilla flicka, de sprang omkring på gården och busade. De andra gästerna satt inne i salen med sina kaffekoppar och beskrev lyriskt hur Gröna rummet är som en svit, hur gott vattnet (!) var och hur gärna de kommer tillbaka hit. Eller byggnadsvårdaren som ville höra gårdens historia och kom med många bra tips. Eller ryska modern som med passion berättade om rävfamiljen hon sett här i byn, och hur fin trasmatta vi har i hallen. Eller amerikanska damen som textade till sina vänner om B&Bet under frukosten. Allt detta under några få dagar.

Kan vi frysa tiden nu?

Tänk om alla dagar vore som dessa. Med härliga gäster som bland annat bjuder en viss värdinna med familj till St. Petersburg, underbart väder och allt annat som är så perfekt. Jag kunde ha sommarsäsong i en oändlighet känns det som. Men bara om jag får sova hela nätter igen, annors blir det tugnt i längden. 

Ungarns ålder kunde också frysas. Jag dör gullighetsdöden flera gånger per dag. (Även om jag såklart skulle önska att de kunde sova lite bättre och sitta vid matborden i sina egna stolar och inte kasta mat och dryck på golvet.)

Man kan helt enkelt inte vantrivas på denna arbetsplats.

Lycklig kvinna. Som förresten firar fem års bröllopsdag idag.