Story

Jag blev för några veckor sedan intresserad av att studera marknadsföring lite och lånade några böcker hem från biblioteket. En bok som jag slukar nu är en om Storytelling. Hur man använder sig av historieberättande i sin företagsverksamhet. Det är så intressant, för det är ju hur jag egentligen jobbar! Historien om mina morföräldrars bondgård, hur det var tomt i två år och hur jag sedan öppnade ett B&B där. Jag önskar att jag hade läst boken sju år sedan, och starkare tagit fram storytellingen! Det låter som ett fantastiskt verktyg, och är som sagt något som passar som hand i handske för mitt företag. Nu berättar jag historien åt intresserade gäster, men jag kunde göra så mycket mer. Ändra första hemsidetexten, döpa om två av rummen... Ta till mig konceptet helt och hållet. Storyn finns, jag måste lära mig att använda den. 

Helt rätt

Jag hade helt rätt i att vara peppad inför denhär veckan. Den har verkligen levererat. Många trevliga saker har hänt, men jag vill vara lite mystisk nu och inte skriva mer om det. 

En annan orsak till veckans goda humör är att vi har ätit så otroligt god mat den här veckan. Lördagens pesto var exeptionellt god, likaså carbonaran på söndagen (egna ägg och ekobacon gör skillnad!), måndagens ugnsröding och tisdagens moussaka åt hela familjen många portioner av.  Onsdagens solskensrisotto gör alltid succée. Kidsen har lite trotsat kring maten på kvällen efter att de börjat på dagvård, men nu verkar det har släppt. Vi har haft kvällar här var de vägrat att ens smaka på maten (oftast Rowli), så det är verkligen en lättnad att de nu äter ordentligt och frågar efter mera.

Vad annat? Jag har fått nya visitkort, beställt en iZettle, gjort min första tweet, blivit (igen) medlem i Slow food, instagrammat som en boss på @geekwomenworkout, träffat alpackor, blivit omvald till styrelsemedlem i Helsinki West, studerat storytelling och bakat blåbärsmuffins. Rädda diskbänken från Rowli- katastrof, nu!

Betala

Än en månad tar slut och postlådan är fylld med räkningar att betalas. En massa vanliga räkningar så som el och vatten för B&B, och sen Föpl och en kursräkning som extra krydda. Jag gick Laatutonni- utbildningen som ger mer synlighet åt företaget på Visit Raseborgs hemsida (och Visit Finland också, tror jag), och förstås signalera åt kunder att B&Bet har en kvalitetsstämpel. Kursens kostnad är kring 250 euro, och jag fylls igen med tvivel huruvida det var rätt att spendera de pengarna. ChefNora peppar mig och säger Jo! Absolut! Du måste också satsa lite på företaget! Synlighet ger mer gäster!. Medan jag själv deppar över allt som ska betalas. 

Pepp på veckan!

Vet inte alls varför, men jag känner mig mycket positiv idag. Mer vanligt, då alltså. Vädret är vidrigt, alla klagar, och jag ba: titta vilken underbar grå- blå ton på himlen!.

Den här veckan ska jag ägna åt hemsidebyggande, uppdaterande av min egen hemsida, lite turismmöten och kanske lite uppiffande av B&Bet. Det här är också sista veckan med en praktikant, så jag får hitta på något halvtråkigt kontorsjobb åt henne. Sånt är alltid roligare när man är två. Roligt är också att det har börjat droppa in bokningar för sommaren! Och att jag blev intervjuad för radion! Ska länka till intervjun när den kommer upp (om jag täcks). Och att vi har bokat resa till Italien för ett bröllop i april! Och att vi alla är friska!

Februari förra året.

Februari två år sedan

Sova

Loggar in på blogger enkom för att berätta att jag sovit tio timmar i sträck. Det är underbart! Jag håller på att träna kidsen att inte ropa Mamma mamma! stup i kvarten under natten, så sömnen har inte varit särskilt kvalitativ denna vecka. Mamma tyckte jag såg lite väl sliten ut och sa att ena pojken kunde komma till henne en natt. Min moster tog den andra gossen. Lyx! Och inte en natt för tidigt. Hade hela gårdagseftermiddagen en dunderhuvudvärk som märkbart lättade när ljudnivån sjönk. Jag gick och lade mig redan nio.

Att sova vet ni, det är nog det bästa som finns.

Throwback Thursday, Radiokammaren

Mommos rum, som hon lät tapetsera om någongång under -90 talet. Här har minst förändringar ägt rum, för rummet var i så bra skick från början! Det enda jag vill göra här är att byta ut plastmattan mot ett trägolv.

Så här såg det ut först.

Så här var sängen placerad på mommos tid.

Jag tror det här är ganska precis februari -09.

Sommaren -09, redo för de första gästerna!

Ganska fint, egentligen.

Men det blev så tröttsamt att hela tiden bära ner extrasängen, så jag möblerade om på så sätt att den hela tiden kan vara där.

Throwback Thursday, Lillkammaren

Den spännande följetongen fortsätter med Lillkammaren.

Lillkammaren fungerade främst som gästrum åren före mommos bortgång. I rummet fanns inget mer än en stol och den här soffan. Sliten matta, flagigt tak, helt meningslös rullgardin.

Här är taket målat, allting superstädat, nygammal matta.

Tre år senare, nygammal matta igen, bättre rullgardin.

Lillkammaren skulle jag gärna remppa, nästan hellre än Röda rummet. Taket flagnar igen (det var första gången jag målade någonting!). Plastmattan är gammal, vacker och funktionell, men jag vet att under mattan döljer sig ett fint plankgolv. Det måste jag ju ta fram! Tapeten visar sin ålder och kunde bytas ut. Lillkammaren är mitt favoritrum efter Gröna rummet, så mycket ljus.

Throwback thursday, Röda rummet

Röda rummet var mina morföräldrars sovrum tills de inte orkade med trapporna. Det har egentligen inte förändras så mycket. Hit upp sprang jag alltid tillsammans med Syster tidigt på veckoslutetsmornarna. Fnissade tyst i trappan och väckte sedan Mommo och Mocki med tjut.

Så såg det ut. 

Älskar tapeten, och skulle inte byta ut den för något! Däremot skulle jag gärna lägga in ett trägolv och byta ut innertaket. Ta bort den vita tapeten och måla väggarna (med kalklitir), byta ut sängarna mot gröna rummets och fixa en sängfond av en gammal ladugårdsdörr jag har spanat in. Men har lovat maken att inte remppa i år.  

Throwback thursday, gröna rummet

Jag gick igår igenom en del gamla foton, från tiden före jag förvandlade mommos hus till ett B&B. Fotona är tagna med makens telefon, ni får ursäkta kvaliteten. Varje rum får sitt eget inlägg.

Här funderar jag på vilken färg jag ska måla väggarna

Vackert rum, eller hur? Två väggar var mörkgröna, en gul, och en var tapetserad.

Här har jag målat tre väggar gröna.

Mycket bättre!

Ungefär så här ser det ut nu, men tavlan är en annan. En större landskapsmålning hänger där nu.

Nora, hemmafrun och företagaren

Längsta bloggpausen utan orsak evaaah! Vet inte själv heller varför det blev så. Här flyter allting på som normalt, förutom att jag har den stora glädjen att ha en praktikant med mig i tre veckor! Det ni. Så roligt att ha någon med mig här under dagarna. 

Sådant som jag funderat på under dagarna som gått:

Varför det är svårt för människor att förstå att jag heter Nora? Inte Nååååra. Även med en namnlapp framför mig uttalar de namnet med ett långt å. Finlandssvenskar oftast. Även om de främst finskspråkiga i min judogrupp fortfarande, efter två år nu, kallar mig Nåååra. Personligen tycker jag att namnet Noora är rätt så rysligt. 

Namnrelaterat är att jag endast en gång kallat min praktikant för Raula! Det händer annars så lätt att jag blandar på namnen Raul och Laura. Ena är sonen, andra är systern. 

Jag har, ironiskt nog, allt mer börjat känna mig som en hemmafru sedan kidsen börjat på dagvård. Jag är The Wifey som för kidsen till dagvården, jobbar i några timmar, far efter dem, städar huset, lagar mat och sjunger femtiotalsvisor mellan varven. (Nej, det gör jag inte. Här hemma lyssnar vi endast på R&Es spotifylista). Jag gillar ju att jobba hemma, laga bröd och leka med ungar, men själva konceptet har jag svårt att förlika mig med. Maken däremot jobbar fulltid och har nu även ett deltidsjobb som universitetsanställd. Jag jobbar fyra- fem timmar per dag, och lite ibland med barnen hemma.

Vilket leder till en annan sak som jag tänkt på, och stört mig på. Whats up med att folk så ofta frågar mig om företaget lööönar sig? Får jag lön, går det att försörja sig? Jag har bloggat om det förut, jag vet. Jag förstår bara ännu inte varför det är okej att fråga en företagare om hens jobb lönar sig, men att man inte frågar en anställd samma sak. Obs att jag tycker det konstigt främst om en total främling frågar det, annat är det i diskussioner med vänner. Jag brukar ibland svara Jo, för mitt jobb är inget välgörenhetsprojekt!. Men oftast svarar jag snällare att jo, det lönar sig. Så klart får jag ingen hög lön men låt oss säga som så att om maken skulle inte finnas och jag skulle vara tvungen att försörja min lilla familj själv så skulle det gå. Det skulle vara knapert, men vi skulle absolut inte svälta. Jag är absolut nöjd med vad jag får in. I den där frågeställningen kan jag heller inte undgå att fundera på könsperspektivet. Frågar folk lika ofta en ung, manlig företagare om hans företag är lönsamt?

Nu ska jag utnyttja barnavårdstiden till att jobba, ses tidigare än om 12 dagar!

Om värdinneskapet

Stötte på en artikel via pinterest som handlar om två sidor av att vara B&B- värd/ värdinna. Skattade högt till när ex- B&B- värdinnan sa att hon använde plasthandskar då hon tog hand om smutsiga lakan. Gästerna kunde ju ha haft sex i dem! Lady, är du inte beredd att tvätta andra ungars spyor från lakan, utlösning från duschgolvet, toalett fulltständigt nerskiten, saliv från dynvar är du nog inte rätt kvinna för jobbet. Gillar du dessutom inte att berätta hela din livshistoria för gästerna är du verkligen inte på rätt plats. 

Den andra som blev intervjuad tycker däremot mycket om jobbet, och honom vill jag citera.

The money worries haven't gone away entirely. Mr. Werner says that so far the B&B is just moderately profitable, and Mr. Finlay still works as a computer programmer to earn money that's needed during the inn's slow winter months.

But the cash isn't the most important thing, Mr. Werner says. "One thing that makes this job perfect is you're helping people have the perfect vacation, or business trip," he says. "You're the person who makes their lives everything they want them to be for a few days. The rewards of that are immeasurable."

Winter wonderland

Efter två dagar på kurs är det skönt att komma hem, hit till Dönsby. Det snöade under natten, byn är täckt i fluffig vit snö. Nu känns det som riktig vinter! Jag sökte fram kameran genast då jag kom hem, och vilken tur att jag gjorde det. Locket till mixern har varit borttappad sedan torsdagen till min stora förtvivlan, men nu hittade jag det i korgen med kontorsgrejer. Kidsen, kidsen. De påstod själva att de slängt ut locket genom fönstret.