En lång promenad

Mjölken var slut hemma hos oss, så jag och ungarna gick till min mamma för att låna. Där fanns förutom mjölk också hörselskydd och flera motorsågar. Till skogen! bestämde ungarna och sprang iväg. Miljo fällde en liten gran. Efter det sprang ungarna ut på traktorvägen, de sprang och sprang. Det blev en lång promenad på säkert en kilometer! Jag var otroligt imponerad av dem. Rauli ville sedan upp i vagnen, han somnade snabbt. Miljo som inte sovit dagssömn sedan början av januari somnade han också. Barnens barnvakt har köpt en ny vagn åt dem. Den fungerar superbra, jag är så glad över att igen ha en vagn som klarar våra skogsvägar!

Skogshuggar- Miljo

Mamma lappa bilen, bilen sönder! Eh, kanske inte.

Ner för backen! Raurau gick hela vägen upp igen.

Nätterna

I slutet av januari gav ungarna sina tuttar åt min systers katter. Några kvällar var det mycket svårt för barnen att somna utan dem. Nej tuttar katten Levi katten Morris!. Men den sorgen gick över och nu frågar de inte alls efter tuttarna mera. Victory! Nu ser nätterna ungefär ut som så att E somnar lite över åtta på ca 4 minuter, R somnar med mig brevid sig halv nio eller senare. Han vaknar flera gånger på natt och vill ha mig nära. Jag sover oftare med en ung blond pojke än med min make, men det är okej. Klockan sju vaknar de manliga familjemedlemmarna. Svegliati mamma! Stiga upp! Kläderna på!. 

Bra och dåligt

En av de roligaste stunderna i mitt jobb är när en gäst mailar mycket och frågar. När hen tänker på mig också och undrar vilken min favoritfärg är pga eventuell gåva från andra sidan av världen. Jag rördes nästan till tårar den gången en gäst stickat sockor åt mina gossar.

Till de sämre delarna hör när en gäst bokar ganska anonymt via nätet och sedan inte ens dyker upp. Jag avskyr verkligen när gästerna inte alls kommer. Inte bara för pengarnas del, utan också för att jag är så emotionellt engagerad i mitt jobb och hade sett fram emot gästerna som gäster, inte som kunder. Speciellt när det gäller utländska gäster.

En dag i Åbo

Jag och maken tog en dag ledigt från kidsen för lite roligheter i vår forna hemstad. Vi hade bokat biljetter till Jesus Christ Superstar och en natt på hotell! Det är alltid lika roligt att besöka Åbo, gå längs gator man för hundra år sedan (eller sju år) gått nästan varje dag, och äta på gamla favoritplatser. Denna gång åt vi supergoda råghamburgare på Kerttu. Jag fick dessutom se makens kontor och träffa en kollega. Musikalen var helt fantastisk. Efteråt for vi på bio och såg Gravity. Jag lider av en lätt rymdfobi och hade ögonen stängda emellanåt, men är glad jag såg filmen ändå. Att få sova en hel natt utan avbrott var också det underbart. Vi vaknade mycket sent. Först klockan nio! Kan knappt tro det. Frukosten på hotellet var dock under all kritik, men det är alltid lärorikt för mig att vara på hotell och se hur andra gör saker. 

Ungarna trivs så bra hos sina barnvakter. Det är inga problem för dem att vara borta från mig en natt eller flera. Men då vi är i samma hus ropar de flera gånger per natt på mamma, mamma, mamma.

Ny hemsida?

Medan ungarna lekte vilt med varandra och för en gångs skull struntade blankt i att jag satt framför datorn kunde jag själv leka lite. Jag drömmer om en ny hemsida för B&B, och bara maken har tid ska han bygga upp en ny. Tills dess underhåller jag mig själv genom att leka lite med gratis hemside- sidor och färdiga templates. You like?

Den där stora bilden är en slide show av fina bilder

Ha den äran...igår

Jag glömde igen totalt bort B&Bs födelsedag! Vilken hemskt B&B- mamma jag är som glömmer bort mitt äldsta barns födelsedag. Skäms Nora, skäms!

Hönsen och grisarna

Jag hade tänkt skaffa grisar och höns till sommaren. Jag har lite tagit reda på varifrån man får dem, hur de ska skötas och sådant. Men eftersom det fortfarande är vinter har jag inte tänkt driva på saken destumera. Min hjärna verkar vara av annan åsikt, för nästan varenda natt drömmar jag om de där djuren. Inatt var det riktigt fasansfullt. Jag ringde och ringde uppfödarna men ingen svarade, paniken var total. Det är lite svårt för mig att nu i vaket tillstånd inte kasta mig över telefonen och faktiskt ringa och boka djuren. Jag vill först veta mer, läsa mera. Att skaffa grisar är inte samma sak som att hålla getter eller ankor över sommaren. De äter några kg mat per gris per dag, jag måste veta att jag kan förse dem med tillräckligt bra med mat. Ta reda på vad det kostar. Jag måste också ta reda på nu redan hur det blir med slakten på hösten. Vem slaktar, kostnader, hur lång hållbarhet har köttet i frysen. Det blir mycket kött av två grisar! Troligen inser jag sen att det är för jobbigt med grisar. Med hönsen känner jag mig inte lika stressad.  Kunde jag ta hand om höns som sjutton- åring kan jag väl som 30- åring också göra det! Tänk vad härligt det kommer att bli att äta ägg av egna höns igen!

Ägg från torget

Låtsas att det är tisdag kväll nu

Man tänker blogga om dagens äventyr i skog och vattenpölar. Men man ser ett halvt Doctor Who- avsnitt med halvslutna ögon och somnar 21.20. 

Sjukstugan fortsätter

Som tur är har jag en lugn vecka framför mig på B&Bet. Först till veckoslutet väntas andra gäster än stammisarna. Alla rum är färdigt städade och bäddade. Förra veckan gjorde jag inte många knop på grund av förkylningen, och idag får jag stanna hemma med en sjuk men mycket pigg Raul. Jag hoppas också kunna sova lite under dagen, nattsömnen har de senaste veckorna varit mycket bedrövlig.

Bra mat kostar

Jag älskar att baka. Skulle helst baka varje dag. Sedan jag fick barn har jag tvingats se över mina bakningsvanor. Jag vill helst inte att barnen äter vitt socker och en massa vitt mjöl. Deras kroppar är alldeles för värdefulla för mig för att jag skulle kunna fylla dem med skit. Mina gamla recept bestod nästan bara av socker och vitt mjöl. På nätet finns det som tur mängder av recept på hälsosamma bakverk, som dessutom ser supergoda ut! Problemet är förstås att de recepten innehåller en massa dyra ingredienser. Mandelmjöl, nötter, kokossocker... För basmaten spenderar vi redan ca 80 e per vecka, vilket redan är mycket. Till vändagen ville jag dock baka något gott som jag med gott samvete kunde ge åt ungarna. Receptet är härifrån, men jag ändrade mandelmjölet till billigare kokosmjöl. Muffinsarna och minitårtan blev supergoda! Mycket godare än vanlig sockerbombstårta.

Som tur är jag laddad med chokladenergi nu för att ta hand om denna lilla sjukling. 

Det goda med mångkulturalism i ett förhållande

Alla hjärtans dag till ära tänker jag på hur trevligt det är att ha en man av utländsk börd. Trots att vi snart kännt varandra i tio hela år finns det ändå stunder i vilken våra kulturer krockar, och jag får nå ny insikt. Det bästa som finns är möta något nytt, ta det till sig och få en funderare. Nu senast var det var det när maken konstaterade att pasqua é alta quest'anno. Vadå, är påsken hög i år? Låg, skulle jag säga, den ligger ju nere vid sommaren nästan. Han var ba Hur menar du?. Jag tänker på året som en cirkel, han har en linjär tidssuppfattning. Han hade aldrig tänkt på året som en cirkel, med julen högst uppe och midsommar längst ner. Jag å min sida har svårt att förstå konceptet med ett linjärt år. 

Det är egentligen ganska lustigt. Jag har ju studerat religionsvetenskap i fem år och känner bra till hur olika kulturer har olika tidsuppfattning, men då har det ofta ställts mot varandra i stora drag. Typ att man i öster har en cyklisk syn livet självt och att vi här i väst ser linjärt på historien. Den här lilla aha- upplevelsen jag fick gör mig intresserad av att läsa på mer om hur vi uppfattar tid och rum, och hur det påverkar oss som människor. 

Att leva med en människa från en annan kultur (även bara en annan europeisk kultur) gör att man tvingas konfrontera sociala övertygelser och försöka kärna ut vad det är man egentligen vill och vem man verkligen är. Jag ser fram emot många långa år tillsammans med italienaren som lär mig så mycket. 

Dagisfunderingar

Hela familjen for på besök till ett daghem som hade öppna dörrar idag. Dagiset såg underbart ut. Det hade endast träleksaker, serverar ekologisk hemlagat mat och verkar supermysigt. Personalen verkade underbar. Raurau och Miljo sprang rakt in utan att vänta på oss föräldrar. De hittade genast sin plats. När vi gick ner för trapporna till en annan avdelning tog Raurau dagistantens hand naturligt. De där små gossarna har då verkligen inte tillitsproblem. Jag vet att de skulle älska dagis, utåtriktade och lekfulla som de är. De har fått utmärkt träning i att dela saker med andra sedan före de ens var födda. 

De två stora kruxen med just detta dagis är att det är privat och därför kostar med än kommunalt daghem. Det största problemet är att det har stängt två månader på sommaren, från efter midsommar till skolstarten. Vi har ju störst behov just på sommaren. Vi hade annars tänkt oss heldag fem dagar i veckan på sommaren, halvdag under lågsäsongen. Det skulle vara mycket intressant att också besöka några av de andra daghemmen i Karis. Jag är vill veta hurdan genusuppfostran de tillämpar, och framför allt försäkra mig om att tvillingarna får vara i samma grupp. 

Det känns konstigt att fundera på dagis redan nu, det är ju nästan ett år tills det är aktuellt! Å ena sidan längtar jag efter dagistiden (delvis för att jag vet att ungarna skulle älska dagis), å andra sidan sörjer jag den. Det är så ljuvligt att vakna upp i lugn och ro, ta dagen som den kommer och bara hänga med de där underbara busfröna!

På tal om övre våningen

Yttre vinden på övre våningen förekommer ofta i mina drömmar. Ibland i konstiga mardrömmar, så som att jag hittar min mommo där, mumifierad. Ibland att det är som en stor antikvitetsaffär, full med gamla möbler. Ibland är det ett hemligt bibliotek. Ibland är det det vad det någon gång kommer att bli, dvs två sovrum. Det ska bli så spännande att få bygga de rummen från grunden, och inreda dem. Få se om dit faktiskt rymms två rum, eller om det blir en svit med badrum, och ett litet förråd. Jag har tänkt mig ett litet rum, Pigans rum, ett ganska enkelt, bondskt i bruna toner. Det större rummet tänker jag på som Kungsrummet. På yttre vinden finns nämligen en säng som mina morfars föräldrar sov i och som vi barn alltid kallat kungssängen för att den är så fin. 

Det är inte bara rummet som måste fixas. Nu har jag tillstånd av brandskyddsmyndigheterna för 10 personer att övernatta i B&B. Byggs det fler sovrum måste vi antagligen också riva den gamla balkongen. Bygga en balkong med en rejäl brandtrappa. Med två sovrum till blir det också stor belastning på badrummen. Till Gröna rummet kan man fixa ett litet wc- rum, men till de övriga rummen blir det svårare. Men det tar nog flera år ännu innan renoveringen är aktuell!

Övre våningens rum

Kidsen hängde med mig till jobbet igår på eftermiddagen. De lekte med dockhuset medan jag sökte efter ett gammalt brev som jag inte hittade. Efter ett besök av Tvillingarna Bus vet man aldrig vad man hittar.

I Röda rummet satt en hund vid skrivbordet. 

Den gamla telefonen från receptionen hade flyttats till Gröna rummet. Rau Rau älskar telefonen. Han ringer Pronto! Hallå? Ciao orso Bruno, sono Peppa Pig. Oftast går barnens lekar på italienska.

Jag bäddade om i Röda rummet, och drömde om att skaffa en stor, röd gammaldags dubbelsäng dit. Och att byta ut taket och golvet till trä istället för plast. Eftersom Röda rummet gjordes på 60-70- talet finns det tyvärr ingen chans att hitta ett lika fint trägolv under plastmattan som i Gröna rummet. Resten av dagen ska jag bara det lugn och kämpa emot förkylningen.

Fast visst är det fint nu också!

Tapeten och byrån är ju dessutom alldeles fantastiska!

Parken

Det senaste året har min pappa röjt upp i södra delen av vår gård. Alla skräpträd har fått stryka, bara fruktträd och björkar kvar. Igår fällde han också den stora granen. Tanken är att vi ska plantera fler fruktträd och prydnadsträd dit på våren. Någongång i framtiden ska det också byggas en grillstuga/paviljong/utekök dit för B&B- gästerna. 

5 år

Min första lilla bebis fyller 5 år om en vecka. Fem år sedan, den 17 februari skrev vi på pappren och grundade Dönsby Bed and Breakfast Kb. Tiden flyger verkligen. Jag borde kanske ordna ett fem- års kalas?

Så här såg Radiokammaren ut före B&Bs tid. Tänk er min mommo sittandes på sängen ännu så är bilden komplett. Mommos supersäng med höj- och sänkbara delar finns fortfarande i Radiokammaren.

Precis före öppnandet den 15 maj. Det var spännande tider. Jag visste ju inte alls om det skulle gå att göra ett yrke av min mommos gamla hus. Vi tänkte mest som så att, vi kollar en sommar, ser hur det går och bestämmer sedan. Vi hade inte så mycket att förlora på ett försök. 

Work

Det är så väldigt trevligt med ett fullbokat veckoslut nu under lågsäsongen. Skidturisterna har hittat hit.

Himla vackert ute.

Bäddade idag vänstra sängen med det mjukaste och skönaste lakanet ni kan tänka er.

Hej hej!

Älgen

Maken ringde mig på jobbet. Kom ut, det finns en älg på gården! En älg? svarade jag förbryllat. Hur i all världen var det möjligt? Jag grep tag i kameran och smög ut. Denna syn mötte mig. 

Det var en alien. Inte en älg. 

Eller Snögubbe! som pojkarna sa.

Månadens ytliga

Klippa håret eller inte klippa håret? Jag trivs bra med det långt, men det är aningen störande i judon. Hur jag än binder upp det är det ändå alltid i vägen. Jag googlade förresten lite kring det där med att sälja sitt hår (inspirerad av Jo i filmen Little Women) och märkte att jag skulle få flera hundralappar för det. Med de pengarna kunde jag möjligtvis måla om köksgolvet före remppan, alternativt köpa nytt kylskåp. Det är onekligen en lockande tanke.

Mardrömmar

Det är bokföringsdags här i hemmakontoret. Sömnbristen sätter en extra krydda på det hela. Ena ungen har en period nu (de senaste hundra veckorna) i vilken han drömmer mardrömmar. Nej, inte stora muggen! kan han ropa i sömnen. Eller Topolino non farlo!. Hoppas den här perioden går över snart.

Skrymslet Under Trappan

Då vi gjorde om skrymslet under trappan till ett skötrum för kidsen längtade jag ihjäl mig efter att få måla om det. Men eftersom jag läst att man inte bör måla när man är gravid pga giftiga ångor har rummet får behålla sin furu- färg. Vi använder numera knappt rummet som skötrum, så det var fritt fram att måla om det! Vår inredningsbudget är tyvärr maximerad pga köket, så jag kunde inte måla det gult som jag ville. Det blev istället lila (kvarbliven färg från hallen) och grönt (kvarbliven färg från köket). Synd, verkligen. Det hade blivit ljust och fint i en blekgul nyans. Ena väggen blev lila, andra grön. Trapparna i båda färgerna turvist. Hyllorna på gröna väggen blev lila och den på lila väggen blev grön. 

 Jag hoppas att iaf en av ungarna i bästa Harry Potter- stil vill sova här när han blir äldre.

Så lätt man glömmer

Jag gick igår igenom foton från sommaren och såg flera av getterna Nestor och Napoleon. Åh, så gulliga. Inte var det väl så besvärligt ändå att  ha getter? De var ju ganska snälla, egentligen? Och gästerna tyckte de så charmiga. Nestor var en riktig linslus. Kanske det ändå blir getter igen?

Stora moder vad tänker jag på?! Har jag helst glömt bort Napoleons enorma horn och heta temperament? Blåmärkena på benen? De gånger som getterna rymde och vi var tvugna att jaga dem genom byn? Nej getter, nej! Ankorna däremot var trevliga djur. Kaninerna likaså. Inte så mycket arbete. 

Varför behöll jag inte de här supersöta kaninerna?

Till nästa sommar vill jag som sagt ha grisar och höns. Men det kräver tyvärr ganska mycket förarbete, så vi får se om det går. Det är också lite synd att min lilla familj spenderar nästa jul i Italien och därför inte kan frossa i egen gris. Grisarna skulle få bo i gethuset, ungefär på samma plats fanns det grisar på mina morföräldrars tid. Hönsen skulle förstås bo i hönshuset, men bara i ena delen. I hönshuset fanns under min barndom ca 100 höns. Det måste rustas upp efter den 20 åriga vilan. Mycket jobb, som sagt!

Den bortablivna dagssömnen

Ena sonen har lämnat bort dagssömnen totalt. Han mår bättre av det, och våra nattningsnerver mår bättre av det. Men det innebär förstås att en timmes arbetstid har fallit bort för mig. Under kidsen middagssömn brukade jag stryka, (blogga), ringa viktiga samtal, svara på mail, göra annat viktigt på datorn etc. Nu får jag klämma in en del av de sakerna när ungarna sitter på pottan och ser på ritat, men många saker blir helst enkelt inte gjorda. Som bäst har jag tre överkast till B&B som bara väntar på att bli strykta, plus en massa kläder. Jag får väl helt enkelt göra det medan jag och maken ser på film någon kväll. Mycket romatiskt. Det börjar bli ganska svårt att jobba och underhålla ungar. Men som tur börjar de i dagis om mindre än ett år! Inte länge dit nu.