Jag kände för ett experiment, förra fredagen i butiken. Jag tittade in i frysbänkarna och plockade ut en fryspizza,
quattro formaggio. Det kan väl inte vara så förfärligt? Jag valde också att ignorera de lockande ingrediensern på innehållsförteckningen,
modifierad stärkelse, mmm. Visst kände jag mig lite kriminell i kassan.
"Fryspizzan? Eh, eh, den är min. Vadå legitimation?"
Pizzan fick vänta några dagar i frysen för att idag bli utplockad av mig. Jag tog bort plastet och tittade sorgset på min middag. Är detta faktiskt något man ska äta? Enligt de busenkla instruktionern låg pizzan 11 minuter i ugnen, men hann bli lite torr. Smaken var som jag gissade. Ingen hit direkt. Jag märkte knappt att jag åt. Det kan i och för sig bero på att jag läste
Den hemliga kocken, en mycket spännande bok. Hur de ens får kalla den där pizzan för pizza förstår jag inte. Nej, ingen mer snabbmat för mig. Imorgon ska jag kocka något riktigt åt mig.