Den senaste veckan har jag snubblat över fler barndomsminnen än förr. Kanske för att det har varit barn i huset, kanske för att mina egna nu är större. När den 10- åriga flickan sprang upp för trapporna till Röda rummet kändes det som det var Nora som sprang dit upp. En 10 årig Nora med syster i släptåg som sprang upp för trapporna till Mommos och Mockis rum och ropade Go' moron!. När jag kokar gröt tänker jag på råggrynsgröten de åt, alltid råggrynsgröt, med smöröga. Mocki satt alltid på samma plats och gruffade åt mig och syster då vi som tweens tyckte 10-11 var en utmärkt tid att vakna på. Sommarlov som spenderades hos Mommo i grannhuset, nuvarande B&B, huset i vilket mitt hjärta bor, då mamma och pappa jobbade. Smultronplock och hur mycket svensk sommartv som helst. Regniga dagar då vi lekte i klädrummet, nuvarande miniköket. Ibland kan jag se skuggor av blonda flickor som springer runt i sin mormors hus.
Och sen kommer finska gäster som kommer från samma stad, Ruovesi, som min pappa, och jag förs bort till de sommarveckor vi spenderade i inre Finland. Med danslavor och bybutiker och en svarthårig farmor som älskade att leva. Någon dag vill jag ta barnen med mig dit.
Mina pojkar, dessa halvitalienare, halv finladssvesk- finska ungar som kommer att bära med sig två sorters somrar i sina hjärtan. En med smultron och en ström av gäster i Mammas jobb, med höns och fästingar och böcker på ett hett plåttak. Och en i La bella Italia, med havsbad och gelato, med dimmiga mornar och dagar så heta att hela familjen somnar i den där vita stugan med röda fönster.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar