Jag träffar Nora i hennes mysiga hus på Karis landsbygd. Nora är som bekant instiftaren av inredningsfenomenet som spridit sig som en löpeld genom inredningsvärlden. "Jag vet inte själv när jag först kom på att använda jesustejp som inredningsdetalj" säger Nora fundersamt "Möjligtvis var det för ungefär ett halvt år sedan då barnen var i krypåldern". Nora tar mig med på en tur genom huset och pekar ut platserna som fått ett nytt ansikte genom det magiska tejpet. Vi börjar i köket.
"Eluttag är så tråkiga och vita, silverfärgen piffar verkligen upp dem!" visar Nora ivrigt.
Enligt samma devis har kylskåpet fått ett upplyft, här med en skruttig sida och en rak sida för extra effekt.
"Man kan också applicera tejpen lite hur som helst för att uppnå effekten av ett postmodernistiskt konstverk" hävdar Nora.
Vi går vidare till vardagsrummet. "More is more" anser Nora och funderar på om hon ska fortsätta ränderna enda ut till kanten.
Men på vissa ställen räcker det med endast två tejpbitar. Notera hur väl jesustejpets silverfärg och asklådans guldfärg matchar. "De är som gjorda för varandra!" utbrister Nora hänfört.
Här har Nora kombinerat jesustejp med brunt förpackningstejp. En ypperlig kombination, enligt henne.
I sovrummet finns en gammal Porimatti som börjat se lite sliten ut. Asklådorna öppnades ibland och små fingrar grävde i askan. "Den här jesustejpinstallationen gjorde jag så sent som för en timme sedan" säger Nora belåtet. "Washitejp kan slänga sig i väggen, det är jesustejp som gäller!". Jag tackar Nora för hennes demostration över jesustejpets alla användningsområden och far hem för tillämpa idéerna i mina rum.
2 kommentarer:
Hahaha, bästa inlägget by far!
Hah, underbart! Kommer ihåg hur ni skrattade åt madrassen vi hade uppställd framför växterna så att E inte kunde gräva i myllan...
Skicka en kommentar